grr

Där ser man, osuddig. Jag hostar fortfarande som en grek. Känner mig lite hängig sådär.
 



Någon ville visa sin kärlek genom fönstret, ner på tabletten när jag satt och åt. Gulligt :)
Hade inge skoj att säga nu.

/linn

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0