rymden
Som jag sa så blir jag tokig av allt tänkande. Har man mycket att tänka på försöker jag tänka på saker som jag inte kan få något svar på.
T.ex rymden.
Den är sådär grymt stor, det finns inget slut. Eller?
Roger jag och Marielle snackade om liv långt ut i rymden.
Vi kom överens om att det såklart finns det. Varför inte?
Det är finns inget stopp, så varför skulle det bara finnas liv just här på jorden?
Är dom precis som vi, människor? Har dom kommit lika långt som oss i utvecklingen? Längre?
Är det precis som på "Apornas planet", där aporna är högst i rang?
Är dom neandertalare?
Sånt här gör mig tokig, men det får mig att glömma allt annat för en stund. Kalla mig störd, men det är så sjukt äckligt att man kanske aldrig får veta.
Finns det ett andra Tellus?
Kommer dom hitta oss, eller vi dom?
/ livet leker, linn steker
